Hallen har genomgått en förvandling de senaste dagarna. Nu är “taket” gipsat, men jag måste invänta elektrikern innan jag spacklar klart resten av skruvhålen och skarvarna eftersom han ska dra sladdar till spottarna som ska fällas in i taket. Men i veckan kommer han och fixar det sista innan inflyttningen. En glad överraskning när maken började riva bort tapeter och masonitskivor var träpanelen som gömde sig där bakom. Den behåller vi! Och nu är den vit!
Ikväll har jag pausat i renoverandet och istället fokuserat på att packa. Märklig känsla att plocka ner sina ägodelar i flyttkartonger. Känns nästan lite sorgset även om jag inte kommer sakna detta hus alltför mycket och längtar efter att vara på plats i vårt funkishus. Men världens bästa grannar kommer jag (och övriga familjen) sakna. Turligt nog flyttar vi inte längre bort än att man kan ta sig en promenad eller cykeltur till vår gamla gata. Ibland är det bra att inte bo på ett så stort ställe.
Foto: Hildur Blad
1 comment
Åh, söte Göte, det blir bra ska du se! Kram!!