Är grönt en kall eller varm färg?

Är grönt en kall eller varm färg? Den frågan fick jag för ett tag sedan och kanske har även du ställt dig den frågan nån gång? Vilka färger beskrivs som varma respektive kalla? Hur vet vi om en kulör har en varm eller kall ton? Hur kan man öka känslan av värme i en kulör? Tre frågeställningar som jag tänkte försöka reda ut i detta inlägg.

Varma och kalla färger – vilka är de?

Du har säkert hört uttrycket kalla och varma färger någon gång. Men vilka färger är varma och vilka är kalla?

Förenklat skulle man kunna säga;

• Varma färger – gul, orange och röd
• Kalla färger – lila, blå och grön

Varma färger kännetecknas av att de innehåller en stor andel gult eller rött. De kalla färgerna kännetecknas av att de innehåller en stor andel blått eller grönt.

De färger som brukar upplevas svårast att placera in och bedöma om de är varma eller kalla är de “tårtbitar” i Ittens färghjul som benämns som rödlila och gulgrön. Den gulgröna “tårtbiten” brukar räknas in bland de kalla färgerna och den rödlila “tårtbiten” bland de varma färgerna.

Kalla färger som känns varma och varma färger som känns kalla – vad beror det på?

Att dela in färgerna likt ovan hjälper oss en bit på vägen när vi resonerar kring varma och kalla färger. En del färger känns givna om de hör hemma bland de kalla eller varma färgerna, medan andra känns lite mer tveksamma precis som vi konstaterade alldeles nyss. Gult och orange är lätta att urskilja och placera bland de varma färgerna. Precis som lila, blåa och blågröna toner är enkla att placera bland de kalla färgerna.

Men, kanske har du märkt att vissa gröna toner ibland känns varma och att en röd ton ibland kan kännas kall även fast den hör hemma bland de varma färgerna? Vad beror det här på?

Jo, det beror på att det finns varmare och kallare toner inom de olika färgerna, även fast de på ett övergripande plan är kategoriserade som varma eller kalla färger. Detta gäller primärt de rödaktiga och grönaktiga tonerna, dvs. de toner som befinner sig i övergångarna mellan kalla och varma färger.

EXEMPEL 1: Om en röd ton har gult i sig uppfattas den varmare än om den röda tonen har inslag av blått. (Se exemplet ovan) De två kulörerna till vänster upplevs varmare än de båda till höger, detta på grund av de båda kulörerna till vänster har gult och rött i sig medan de två till höger innehåller enbart rött eller rött och blått. Ju mer blått den röda kulören innehåller, desto kallare uppfattas den.

EXEMPEL 2: En gul färg med en andel rött i sig, en rödaktigt gul färg kommer du att uppleva varmare än en gul ton med grönt i sig, en grönaktigt gul ton. (Se exemplet ovan) Ju mer gult en kulör innehåller ju varmare uppfattas den.

FILMKLIPP: Tyd NCS-beteckningen I detta filmklipp går jag igenom detta och förklarar mer om upplägget med NCS-systemet.

Är grönt en kall eller varm färg?

Åter till frågan – är grönt en kall eller varm färg? På ett övergripande plan räknas grönt in bland de kalla färgerna. Ökar dosen gult i den gröna kulören och du främst skulle beskriva färgen som gul med en dragning åt grönt, ja då kan den i de flesta fall räknas in bland de varma färgerna. (Se EXEMPEL 2 ovan)

EXEMPEL 3: En gulaktig grön kommer att upplevas varmare än en blåaktig grön. Kulören till vänster är den svalaste och innehåller blått och grönt. Ju längre till höger vi tittar i exemplet desto varmare upplevs kulören eftersom mängden gult ökar. Men alla dessa färger beskriv fortfarande som kalla.

KOM IHÅG!

Så länge som du beskriver kulören som grön – då hör den hemma bland de kalla färgerna. Beskriver du kulören som gul med en svag dragning åt grönt, då kan du räkna in den bland de varma färgerna.

Identifiera varma och kalla toner i en färg – så gör du!

Nyckeln till att sätta ord på din upplevelse och uppfattning av en färg handlar alltid om att jämföra. En färg upplevs aldrig ensam utan bedöms alltid utifrån sitt sammanhang och de färger den omges av. Därför kommer du i steg ett kategorisera den gröna som en kall färg. Jämför du därefter flera olika gröna toner med varandra går det lättare att urskilja om du har att göra med en sval eller varm grön ton (en grön med dragning åt blått eller en grön med dragning åt gult). Likadant kan du göra med de röda tonerna för att se om du har att göra med en röd med gult i sig (varmare känsla) eller en röd som drar åt det blå hållet (svalare känsla).

Öka känslan av värme i en kulör

Din upplevda grad av värme i den gröna tonen beror inte enbart på mängden av gult i kulören. Även svartheten och kulörtheten i den gröna tonen påverkar hur vi upplever färgen. En låg dos kulörthet skapar en dämpad, gråaktig känsla och en upplevelse av att kulören är sval. Om vi ändrar enbart kulörtheten så upplever vi en ökad värme i den gröna tonen. Samma princip går att tillämpa oavsett vilken färg vi tittar på. Ju högre grad av kulörthet desto varmare upplevs en kulör. Detta oavsett om den hör hemma bland de kalla eller varma färgerna.

EXEMPEL 4: Titta på kulörerna S 2005-G20Y, S 2030-G20Y och S 2050-G20Y på bilden ovan. Alla dessa kulörer har samma svarthet och samma kulörton (samma mängd gult och grönt). Det enda som skiljer dom åt är kulörtheten. Den ökade graden av kulörthet skapare en varmare känsla, trots att grönt i grunden räknas in bland de kalla färgerna.

Sammanfattning

En färg upplevs aldrig ensam. Det i är i förhållande till varandra vi bedömer dess egenskaper. Är den gröna varm eller kall? Den gröna räknas in bland de kalla färgerna. Men, din upplevelse av den gröna tonen beror också på vad du jämför med. En grön ton som drar åt blått kommer att upplevas svalare än en grön ton med ett inslag av gult. Jämförs den gröna tonen med stort inslag av gult med en gul innehållande rött kommer den gröntonade gula alltid uppfattas svalare än den rödtonade gula.
Ökar vi kulörtheten i en färg då kommer den svala kulören upplevas varmare, trots att den i grunden räknas in bland de kalla färgerna.